Systematisk riskhantering i praktiken
Säkerhet handlar inte om att reagera på hot – det handlar om att förebygga genom systematisk planering och riskanalys. Vi delar vårt ramverk för att identifiera, bedöma och hantera risker proaktivt.
Reaktivt vs. Proaktivt
Den vanligaste fällan inom säkerhetsarbete är att vara reaktiv. Ett incident inträffar, och först då implementeras åtgärder. Detta är dyrt, stressande och ofta för sent.
Reaktiv säkerhet:
- Åtgärder implementeras efter incidenter
- Hög kostnad per händelse
- Ökad stress och osäkerhet
- Skadad reputation
- Ineffektiv resursanvändning
Proaktiv säkerhet:
- Systematisk riskbedömning
- Förebyggande åtgärder
- Kostnadseffektivitet på lång sikt
- Ökad trygghet
- Kontrollerat risktagande
Vårt ramverk för riskhantering
På Evrion Security Solutions använder vi ett strukturerat ramverk baserat på etablerade standarder men anpassat för praktisk tillämpning.
Steg 1: Identifiera tillgångar
Allt börjar med att förstå vad som ska skyddas:
- Fysiska tillgångar: Byggnader, utrustning, inventarier
- Informationstillgångar: Data, system, dokumentation
- Personaltillgångar: Medarbetare, besökare, kunder
- Immateriella tillgångar: Varumärke, goodwill, förtroende
Varje tillgång klassificeras efter värde och kritikalitet.
Steg 2: Identifiera hot
För varje tillgång identifierar vi potentiella hot:
- Externa hot: Inbrott, sabotage, naturkatastrofer
- Interna hot: Mänskliga fel, systembrist, process-gap
- Tekniska hot: Systemfel, cyberattacker, infrastrukturbrister
Steg 3: Bedöm sannolikhet
För varje hot bedömer vi sannolikheten:
- Hög: Troligt att inträffa inom 1 år
- Medel: Kan inträffa inom 1-5 år
- Låg: Osannolikt inom 5 år
Bedömningen baseras på historisk data, branschstatistik och expertutlåtanden.
Steg 4: Bedöm konsekvens
Vad händer om hotet realiseras?
Konsekvenser kan vara:
- Ekonomiska förluster
- Produktionsstopp
- Personskador
- Reputationsskada
- Juridiska konsekvenser
- Förtroendeskada
Varje konsekvens kvantifieras där det är möjligt.
Steg 5: Beräkna risk
Risk = Sannolikhet × Konsekvens
Vi använder en matris för att visualisera risknivåer:
Konsekvens
Låg Medel Hög
Hög M H K
Medel L M H
Låg L L M
L = Låg risk (Acceptabel)
M = Medel risk (Kräver åtgärd)
H = Hög risk (Prioriterad åtgärd)
K = Kritisk risk (Omedelbar åtgärd)
Steg 6: Åtgärdsplan
För varje identifierad risk utvecklar vi en åtgärdsstrategi:
1. Eliminera risken
Bästa alternativet när möjligt. Exempel: Ta bort tillgången eller aktiviteten helt.
2. Reducera risken
Implementera kontroller som minskar sannolikhet eller konsekvens. Exempel: Säkerhetssystem, utbildning, processer.
3. Överför risken
Flytta risken till tredje part. Exempel: Försäkringar, outsourcing.
4. Acceptera risken
Medvetet beslut att acceptera risken (dokumenterat). Endast för lågriskscenarier.
Steg 7: Implementera och övervaka
Åtgärder implementeras enligt prioritet:
- Kritiska risker: Omedelbart
- Höga risker: Inom 1 månad
- Medelrisker: Inom 3 månader
- Låga risker: Planerad uppföljning
Alla åtgärder dokumenteras med:
- Vem är ansvarig
- Tidsplan
- Budget
- Uppföljningsplan
Steg 8: Kontinuerlig förbättring
Riskhantering är inte engångsarbete. Vi följer upp systematiskt:
- Kvartalsvis: Revidering av kritiska risker
- Halvårsvis: Fullständig riskanalys
- Efter incidenter: Lessons learned och uppdaterad bedömning
- Vid förändringar: Ny verksamhet, ny teknik, nya hot
Fallstudie: Kontorsbyggnad
Scenario: Ett företag med 50 anställda flyttar till nya lokaler.
Identifierade risker
- Inbrott (Sannolikhet: Medel, Konsekvens: Hög)
- Brand (Sannolikhet: Låg, Konsekvens: Kritisk)
- Dataintrång (Sannolikhet: Hög, Konsekvens: Hög)
- Olåst dörr vid stängning (Sannolikhet: Hög, Konsekvens: Medel)
Implementerade åtgärder
Mot inbrott:
- Passerkontroll vid entré
- Larmklass 2-system
- Kameraövervakning av kritiska zoner
- Rutiner för nyckelhantering
Mot brand:
- Brandlarm kopplat till larmcentral
- Automatiskt släcksystem i serverrum
- Evakueringsplan och övningar
- Brandskyddsdokumentation
Mot dataintrång:
- Multifaktorautentisering
- Nätverkssegmentering
- Säkerhetskopiering off-site
- Säkerhetsutbildning för personal
Mot olåst dörr:
- Automatisk låsning vid stängning
- Larm om dörr står öppen över tid
- Checklista för sista person
- Digital logg över låsning/upplåsning
Resultat
Efter implementering:
- Inga säkerhetsincidenter under första året
- Personal känner sig tryggare
- Försäkringspremie sänktes med 15%
- Tydlig struktur för kontinuerlig förbättring
Vanliga misstag
Även med bästa intentioner ser vi dessa fel:
1. Fokus på tekniska lösningar endast
Säkerhet är inte bara teknik. Processer och människor är lika viktiga. En dyr säkerhetsanläggning är värdelös om rutiner ignoreras.
2. Bristande dokumentation
Riskkartläggning som finns "i huvudet" försvinner när personer slutar. Allt ska dokumenteras systematiskt.
3. Engångsanalys
Riskbilden förändras ständigt. Regelbunden uppdatering är avgörande.
4. Ingen ansvarsfördelning
Om ingen äger risken, hanteras den inte. Varje risk behöver en ansvarig person.
5. Saknad uppföljning
Åtgärder implementeras men följs aldrig upp. Fungerar de? Har riskbilden förändrats?
Slutsats
Systematisk riskhantering handlar om att skapa struktur och förutsägbarhet. Det är inte perfekt – ingen kan förutsäga framtiden helt. Men genom att arbeta metodiskt kan vi:
- Identifiera hot innan de realiseras
- Prioritera resurser effektivt
- Skapa trygghet för personal och verksamhet
- Dokumentera beslut och åtgärder
- Kontinuerligt förbättra säkerhetsnivån
På Evrion Security Solutions arbetar vi aldrig reaktivt. Vi bygger säkerhet proaktivt, strukturerat och långsiktigt.
Behöver er organisation stöd med riskhantering?
Kontakta Evrion Security Solutions: security@evrion.se